| Attributes | Values |
|---|
| rdfs:label
| |
| rdfs:comment
| - Ðet anglisc spræc is æ germanisc spræc van anglo-frizisce group oþ vestgermanisce spræcen, parlðe mainlig i Britansòyen, Vinland och Caribèn, bout viþ gove status i Æfrica. Het is jensdige fœrstelig til sæm nivæl viþ frizisc och scandinavisce spræcen (saing norsc). Along viþ oðer vestgermanisce spræcen, anglisc is ðe etterfœlger oþ pragermanisc, bout væs heavilig inflœnsðe bei gamelnordisc och norsc, ganing mær norþgermanisc jestælt. Versjonen brucðe i Vinland (zonder Cànada och oðer dæmanden) have anne ortografì (loc at Vinlandsanglisc).
|
| dbkwik:resource/Q3RYP1IH1sgqZp5i_fgXPg==
| |
| dcterms:subject
| |
| navn
| |
| dbkwik:resource/8k4Lfn2BUiIkd60hU-escA==
| - rællig: nohvor
- alternativ: Britansòyer, Vinland, Caribèn, Æfrica
|
| dbkwik:resource/D2RbGAX8w6Jrq0RbaC0dXQ==
| |
| dbkwik:resource/D3wqYjUlWEwCzRvrKCT7jQ==
| - anglisc
- anglisce
- anglo-frizisce
- germanisce
- indo-europisce spræcen
- vest-germanisce
|
| dbkwik:resource/EP0oGF2uv2hi4dr9I4YzPA==
| |
| dbkwik:resource/O3fDcSoo5_kKeM9ZoC3A6Q==
| - brucing i alternativshistorì
|
| dbkwik:resource/SbpJHFtLPWnGbE6AjTvuTA==
| |
| dbkwik:resource/WHMmeYN4JTSLKjjwqDYq0g==
| - alternativ: 370 894 443
- rællig: 1
|
| dbkwik:resource/e00m7uepHBnheyr0gFgU5A==
| |
| dbkwik:resource/myj1Mk6hBXowBeIAiKi6IQ==
| |
| dbkwik:resource/qsYqV2LSYWzx7mTikIgrCw==
| |
| iso
| |
| Text
| - Alle menner ær barn frei och lic i vœrdighot och loven. Ði ær outstireð viþ fœrstanding och consjèns och sjaþ acte med oðer i spœcels oþ brorhot.
|
| dbkwik:pl.conlang/...iPageUsesTemplate
| |
| Color
| |
| RAT
| - alternativ: Anglisc Spræcs Academì
- rællig: creasjoner
|
| abstract
| - Ðet anglisc spræc is æ germanisc spræc van anglo-frizisce group oþ vestgermanisce spræcen, parlðe mainlig i Britansòyen, Vinland och Caribèn, bout viþ gove status i Æfrica. Het is jensdige fœrstelig til sæm nivæl viþ frizisc och scandinavisce spræcen (saing norsc). Along viþ oðer vestgermanisce spræcen, anglisc is ðe etterfœlger oþ pragermanisc, bout væs heavilig inflœnsðe bei gamelnordisc och norsc, ganing mær norþgermanisc jestælt. Standarrtanglisc is ði ofisjalform oþ anglisc spræc i ðet Foràeð Cœngeric. Ðisne form outvicleð fran central- och estern dialecten i 19. secel. Hvil separat regional versjonen stamðe fran elðer rural dialecten stil live, ðet parlðespræc och ðet ecratspræc ær standarrisðe och uniformðe, viþ literalrating oþ 98,91% among adùlten. Sæm dialecten avvice fran ðet standarrtspræc i grammar och orthot, och ofte ær icce unðerstod viþ standarrtanglisc. Ðisne dialecten ær limitðe til rurallanden och ær parlðe bei smæll groupen oþ lav sosjalmobilitì. Pæ tros fran unfacing ancoming extinsjon, sænn dialecten have vor i declin i last secel, despit ðet fact ðat ði ær vel beecrat och standarrisðe, och ðier brucing is ofte supportðe bei local raten och autoritæten. Versjonen brucðe i Vinland (zonder Cànada och oðer dæmanden) have anne ortografì (loc at Vinlandsanglisc). Ðe standarrt ortording is Subject Verb Object, bout het canþ være endreðe fœr stresse concretorten och frasen. Anglisce morfologì is lignðe viþ tysce, hvat beteþ ðat orten have fav inflecsjonen, bout mær ðan scandinavisce oder continental anglo-frizisce spræcen. Ðer ær tri jœnen, to cazen och distinksjon betvæ singular och plural. Adjectiven ær comparðe as i scandinavisce och inflectðe bei jœn, nummer och bestemming.
|
![[RDF Data]](/fct/images/sw-rdf-blue.png)