| rdfs:comment
| - Tåsjö, församling i Härnösands stift, Strömsunds kommun; 2246 invånare (1995), 952 km². Tåsjö ligger huvudsakligen i Ångermanland men omfattar även områden i landskapen Jämtland och Lappland, överförda från Frostviken respektive Dorotea. Det bildades 1772 som kapellförsamling genom utbrytning ur Fjällsjö, tillhörde Ramsele pastorat till 1837 och var annex till Bodum till 1902. Därefter är det ett enförsamlingspastorat. Tåsjö ligger vid Sjoutälven-Tåsjöån i ett jordbrukslandskap under Tåsjöberget, 635 m ö.h. Utanför ligger ett höglänt område med vidsträckta myrar. Av ytan är cirka 2% jordbruksmark och 73% skog. Bland fornlämningar finns stenåldersboplatser bland annat på Andersnäset samt vid Hotingssjön och Rörströmssjön. Förhistpriska gravar finns på Långön. Bland lösfynd märks järnyxor, p
|
| abstract
| - Tåsjö, församling i Härnösands stift, Strömsunds kommun; 2246 invånare (1995), 952 km². Tåsjö ligger huvudsakligen i Ångermanland men omfattar även områden i landskapen Jämtland och Lappland, överförda från Frostviken respektive Dorotea. Det bildades 1772 som kapellförsamling genom utbrytning ur Fjällsjö, tillhörde Ramsele pastorat till 1837 och var annex till Bodum till 1902. Därefter är det ett enförsamlingspastorat. Tåsjö ligger vid Sjoutälven-Tåsjöån i ett jordbrukslandskap under Tåsjöberget, 635 m ö.h. Utanför ligger ett höglänt område med vidsträckta myrar. Av ytan är cirka 2% jordbruksmark och 73% skog. Bland fornlämningar finns stenåldersboplatser bland annat på Andersnäset samt vid Hotingssjön och Rörströmssjön. Förhistpriska gravar finns på Långön. Bland lösfynd märks järnyxor, pilspetsar av ben, bronsföremål samt silvermynt. I en myr vid Andersnäset påträffades 1921 hotingskidan, daterad till omkring 1500 f.Kr. Bygden nämns i skriftliga källor från 1200-talet. Hoting och Rörström nämns i jordeböcker från 1543 och 1545. Finsk invandring förekom vid sekelskiftet 1600. Skogsbruket inleddes på 1700-talet med leveranser till sågverket i Kramfors, Ångermanland. Primitiv flottning, så kallad timmersläpning, förekom redan omkring 1730. En enkel brädsåg fanns i Valån från slutet av 1700-talet. Vid Tåsjöedet tillkom en kvarn på 1860-talet samt 1888 även en såg. Vägen från kyrkbyn till Norråker anlades i etapper från slutet av 1860-talet till 1896. Inlandsbanan genom Hoting öppnades 1914 och bron över Tåsjöforsen 1923. Ett tegelbruk och en brödfabrik tillkom i Hoting cirka 1920. Vattenkraftsutbyggnaden i Saxån, Sjoutälven och Tåsjöån, med bland annat reglering av Tåsjön, inleddes cirka 1945. Träkyrkan i Tåsjö uppfördes 1872-1878 av byggmästaren Olof Andersson från Frösön efter ritningar av Emil Langlet. Den består av ett treskeppigt långhus med västtorn. Mittpartiet är förhöjt. Tornet flankeras av separata trapphus, och på nord- och sydsidorna finns utbyggnader för vapenhus. Exteriören karakteriseras av de många takfall som fogats till mittskeppet och av panelen och dess dekorationer, listverk och fönsterformer i trägotik. Kyrkan återinvigdes efter en restaurering 1957. Då hade kyrkorummet utsmyckats med en altartavla av Gunnar Torhamn och en predikstol från Tåsjös äldsta träkapell, byggt på 1760- och 1770-talen. Församlingen har sitt namn efter byn Tåsjö (1664 Thåsiön) som i sin tur har namn efter Tåsjön. Sjönamnet är bildat till tå, egentligen 'fägata', 'lång, smal inhägnad genom vilken en gårds kreatur förs till och från betesmarken (skogen)'; här antas tå åsyfta sjöns långsmala form. Litteratur: Karl Erik Johansson, "Gammalt och nytt i Tåsjö", STF:s årsskrift 1969; Erik Modin, Gamla Tåsjö: Anteckningar om hembygden, (1916; 5:e upplagan 1988). I Tåsjöberget bor jätten Tå.
|
![[RDF Data]](/fct/images/sw-rdf-blue.png)